Sunday, October 15, 2017

Our winter dwelling.

Rain is pouring down. It's geting darker day by day. The Amazon is in US. But the Salt Slush team with friends know where to go to avoid depression. To the workshop. Because now is the time to get projects going. So we meet and talk about all our numerous project and socialize. More contemplative than Yoga, sweatier than a Gym and definitely more fun and rewarding.
If you can count to four you can spoke a wheel ! But some practice is needed too. Petter, the professor, are learning by doing. 
At some point in time, we all have to stand in front of The Judge. Anders, the inspector, is here arrogantly checking if Petter's wheel is round and straight. The verdict is unclear.
Annika and one of her wheel hubs. Why so happy? Reason: When old bearings are not there anymore and the new fit perfectly, relief comes naturally.  
Thors Hammer on a surface of steel? No, it's just Anders latest milling device. Which will allow us to make magic millings soon. 
But no magic without a stop that hinders the angular milling device from rotating. Wise men knows that; You got to have a machine to improve a machine. 
Why's she so proud? Well, Cina managed to start up a spare Suffolk 98cc engine that has not been started for 30 years. That's why she's in a good mood. 
In the Amazon vacuum, old projects are coming alive. The Chevy 1936 is getting new sills and an interior. After that we'll paint it and then we'll move on and build the with EFR turbo equipped V8 Mercedes 220b and then we'll work on the C20 pick up and then...
What's this? Why all this happiness?
Well, the 1998 5.9L Jeep Grand Cherokee that serves as a Cinas daily driver, is approved for another year by the Swedish authorities.

Friday, October 13, 2017

Men, Women and Engines, all under umbrellas...

In the desert, under the California sun, there's no Mary Poppins. Instead there are dust, decency and dreams. For women and men, for rookies and racers with routine. A place where discipline, creativity and liberty merge into magic. If you've not been there, go there or keep dreaming. The Salt Slush team is hooked. Hooked on dry lakes and land speed racing.
Hand painted hot rod as a symbol of speed reflects past and attracts future young spirit.
Back in 1969, there was only Camaro's and Charger's! Nope. There were Subaru's too. And yes, some of them were modified and got faster. Here one under shelter from the sun.  
Who's sheltered from the sun? Well, at least not this driver.
Waiting and boiling, ready to race and she's good. Shelter's provided.
Cool Rookie racer sheltered from the sun by her husband. A true team. 
Like a king towards a thrown, like Lucky Luke in the sunset we're here approaching a Rookie Run.
And we'll get back, tuned, adjusted and hungry as wolves. Hungry for the sound of boosted engines, speed and the sun that shines above umbrellas.

Saturday, October 7, 2017

Rain? Autumn? Emptiness? Go find Power! Horsepowers!

The rain is pouring down and autumn leaves are falling. Meanwhile our 449 Amazon enjoys the California climate and the rustling of dry palm leaves. Simultaneously, the Salt Slush Team stoically wait for the next step on the long journey towards a speed record at Bonneville. Here´s how we cope with waiting.
We deliver big turbos to those with a crave for big power. Like the tractor pulling community. Cina is trying her best get familiar with a stand alone boost device suitable for +1600hp. 
Curiosity is always key.
video
When our Amazon is in the sun, Anders place and space is empty. Both nature and Anders hates the vacuum. Luckily the Big Red Camino, The El Camino, arrives on the scene.
 
And yes, he did mind the piano, the garage piano.


Monday, October 2, 2017

We celebrate Robin Antonsson! Again!!

We all know that its' difficult to win one race and most of us understand how much harder it is to win a race series. But to win The Swedish Time Attac Championship Pro series four out of six years from 2012-2017 (2012, 2014, 2015 and 2017)  that's mind blowing. on top of this his, he managed to get 117 points out of 120 this year.

We don't know how he does it, but we're really impressed by Robin's energy, his focus on continuity and of course, his fantastic driving skill and not the least his ability to drive fast when it really matters. Bellow you can read his own catchy story about the race season 2017 (in Swedish only).
After years of optimization the Supra seems close to perfection to everybody but Robin, who still can see plenty of room for improvement. For the 2017 race season, aero, chassi, steering and engine was updated.
Robin is of course using a BorgWarner EFR 9180 from Salt Slush. During 2017 he was using a Twin Scroll non-wastegate A/R=1,45 turbine housing. In totally 891rwhp which is 50rwhp compared with last year when Robin was running with Twin Scroll and A/R=0.92 turbin housing. Not only more power, but a cooler engine engine as well due to less back pressure before turbine. But yes, he lost 500rpm of peak torque. 
891rwhp and Aerodynamics pictured. More down force + more power = fast track car.
The winner takes it all!
Ready to race!


Robin's own words (in Swedish only)
"Kinnekulle, Race 1 
Som vanligt blev det få varv även om det fanns tre dagar att tillgå. Första dagen togs helt upp av att coacha två från Club, vilket gav riktigt bra resultat. Riktigt kul att se.
Andra dagen blev det spring i depån och jobb med tävlingen (Club klasserna. Men fick till ett snabbt installations varv i slutet på dagen så vi kunde se så allt höll ihop. 
Tävlingsdagen.
Q1 startade bra med ett lugnt varv som ändå gav en mycket bra tid sett till bromspunkter och attack (54.2) Så det blev bara ett varv. Man får att spara lite på sakerna.. Bilen kändes sjukt snabb. 
 Q2 hoppade över andra kvalet då ingen var i närheten av min tid.

Final.
Regnet öser nu ner och nerverna ligger utanför overallen. 900rwhp, ny styrning och nya e-gas. Insåg tidigt att det va bara att lära sig fort, riktigt fort. Väl ute på banan kändes bilen helt underbar. Länge sedan jag hade så kul bakom ratten. Aeron tryckte ner bilen snyggt i dom snabba delarna och balansen va bra i bilen redan från start.
Lyckas får till tre bra varv runt minuten och bästa ligger snopet nära under minute (1:00.290) en tid som bara var en tiondel ifrån vinnartiden i Unlimited. 
Hör då från depån att jag ligger tre sekunder före tvåan som är Teamkamraten Christian, helt underbart!
Kör två långsamma varv å överväger att gå i depån, men vill ju under minuten och nu när det va så kul att köra så får man väl ge det ett sista försök.
Tar höjd inför sista böjen och trycker på......och... Får ett litet ställ, precis som jag tidigare fick på varv ett och två, men när jag nästan hämtat hem det så sticker varvet på motorn trots jämn tps och det blir till ett kalasställ som jag tyvärr överkompenserar lite och får en snärtig retur som nästan kastar mig rakt in i räcket. 
Men lyckas nästan undvika räcket. Tyvärr blev det kontakt och lite skador som följd. 
Mantorp, Race 2.
Efter en hel del jobb senaste veckorna för att få bilen redo efter den tråkiga avslutningen sist så va vi på plats för att jaga vinsten även på Mantorp.  
Fredagen 
Blev otroligt lite kört av lite olika anledningar, regn och lite jobb med att hjälpa andra förare gjorde att jag bara gjorde ett test under hela dagen. 

Lördagen (race day) 
Q1 och första attacken för helgen. Får att okej varv, men bilen känns nervös i baken i utgångarna men väldigt trevlig i ingångarna.  Bromsar någorlunda tidigt på långa rakan för att skaffa referens inför nästkommande attack. 
Ut på start å mål kastar bilen ut röven konstigt ännu en gång men inget som kostar allt för mycket tid, dock får jag hjärnsläpp när jag ska växla 3-4 och växlar 3-5 och tar mållinjen väldigt miljövänligt.
Tiden blev 1:20:6xx
En tid jag trodde skulle räcka till P1 i kvalet, vilket gjorde att jag nöjde mig med det varvet och senare hoppade Q2.
Final 
Planen var att åka lite snabbare i än i kvalet men att inte ta för stora risker.  Måltiden var en låg 1:20, en tid som skulle räcka till vinst om ingen av dom andra fick till nått alldeles extra.  
Hade gjort lite justeringar på dämparna och trodde det skulle hjälpa mot dom oadresserade kasten, men 3/24 klicka var för lite och bilen kändes precis som innan. 
Fick bra fart igenom T1, men bromsade tidigt och fick ingen fart alls igenom långa parisarn. Tar för mycket kurbs i T3 vilket rör upp bilen lite. Ut på raken och tänker hela tiden att jag inte får bromsa innan 200 skylten. Men fegar å bromsar innan. 
Fegar på gasen i Mjölbykurvan och får lite dålig fart upp för backen. Resterande parti är klurigt när bilen släpper tvärt och oadresserat så tar det lite försiktigt.   Tiden blir som planerat en låg 1:20. Närmare bestämt 1:20:4xx 
Tar ett kylvarv för att se vad dom andra hittade på och får veta att jag har en ganska ohotad ledning så tar det lugnt å tar ett kylvarv till. Benny flyger förbi på raken och snurrar i T1. Just då börjar bilen hacka å gå dåligt, samma sak hände på kullen inför Q1. Så fick bli en snygg parkering på startplattan till strippen.  
Som tur är räcker tiden till vinst och Christian lyckas bärga andra platsen, teamets första (av många ;) OneTwo
Felet visar sig sen, när Nader kopplar upp sig, vara E85 givaren som ballat ur. En lätt fel som kunde kostat mycket poäng. 
Gelleråsen, Race 3 
Under hela helgen hade jag haft problem med en slang till wastegaten. Och inför finaldagen hade jag inte fått ett ända rent varv utan problem med boost cut eller missar i körningen. I kvalen så va det ett okej safe varv som gav P2.  Men det var sjukt tight. 
8 hundradelar skiljde 1:an Christian och 3:an Birgersson åt med mig mitt i mellan. 
Final 
Värmer däcken på utvarvet och går på gas i sista kurvan....spinner bakhjulen mer än tänkt och bilen känns lite väl stark, växlar till 5an och bilen går på boost cut. !!!!Slangen har pajat ännu en gång. 
Kör in i depån och kastar mig ur bilen. Nader å Andreas är fort på problemet och vi löser det på några minuter.  Dock är passet bara 15 min så inte långt kvar efter att huven är på.  Tar ett snabbt utvarv å laddar på för fullt. 
Bromsar lite senare, går på gas lite tidigare och vad som känns som ett ganska aggressivt lönar sig big time ! 1:07:08 !  2 sekunder snabbare än 2:an i finalen.  Och ca 1.5 sek snabbare än i kvalet.  
En sjukt go känsla att se den tiden på dashen i bilen efter att i stort sätt räknat med att säsongen är körd. 
Knutstorp, Race 4
Nu gällde det att bara plocka 8 ynka poäng för att vinna serien. Det gjorde att jag satte bara några få installationsvarv på fredagen för att försäkra mig om att allt fungerade. 
 The Grande Finale ! 
En stund innan Q1 så öppnade himlen sig och regnet öste ner. Så jag valde att stå över, det kunde juinte regna mer, eller hur ? Som tur var så gjorde det inte det... 
Tar ett väldigt lugnt första varv å lägger mig på blygsamma 1:07:xxx . En tid som tycks räcka till final.  Men inte kan man nöja sig där. 
Trycker på lite till och kapar några sekunder. Tiden räcker då till fjärde plats och titeln är räddad. 
Nu va det bara att trycka på och visa vad bilen går för i finalen. I finalen missar jag en växel i första försöket å får avbryta. Får sen svårt att hitta en bra lucka för attack. Men några varv senare så blir det fritt och sätter en ok tid, 1;04:xxx. 
Har kört 1:03:6xx innan så vet att det finns mer. Just nu räcker det till en andra plats.  Men en av konkurrenterna är riktigt tight inpå. Så tar ett sista varv å ger fullt. 
Nu va ju målet att inte slå teamkollegan som kört 1:02:7, men det kände som det va lite väl långt bort.  Fegar lite i snabba S kurvorna men får bra fart resten av varvet och går in på 1:02:55x ! 
När sen teamkollegan ska svara så ger sig en länkarm och det är färdigkört. mSå det råkade bli seger ännu en gång. 
117 av 120 poäng får man ju se som en fullträff. 
Summering av säsongen. 
Innan sängen så gick vi från .82 avgashus till 1.45, detta visade sig ge ca 500 varv senare spool. Men tog bort allt mottryck som vi hade problem med innan. 
Till en början kändes detta som det kostade mycket tid i utgångarna. Men väldigt snabbt kom man in i det. Motorn gick kallare och effekt ökade med 50 rwhp till 891rwhp. 
Största skillnaden var att vi nu hade nästan 90 hk mer i slutet av registret. Vilket gjorde att det sköt på ända till varvstopp. 
Aeron gjordes om i år, detta resulterade i mer fart i kurvorna och bättre broms. Dock förlorade vi lite fart rakt fram. 
Men på tex Mantorp som har den längsta rakan så förlorade vi bara 4km/h tack vare mer effekt. Det känns verkligen som bilen va bra i år. Dock saknades det där riktiga motståndet som gör att man måste åka fortare. 
Så tiderna var inte på pappret så jättebra i år. Men jag vet att dom där supertiderna går att finna i bilen.  Och med lite mindre vikt i bilen till nästa år tror jag att även tiderna kommer. Med eller utan rätt motstånd ! 


Thursday, September 28, 2017

Swedish colony

We all know that Land speed racing at El Mirage and Bonneville is an essential part of Hot Rodding both as a birthplace and as a carrier of the tradition. But how did the Swedes get in to this ?
Myself at El Mirage

Well, lets go back to some sort of beginning for at least me. 

In 1977, two years after the ending of the Vietnam war, at that time Sweden was mildly described different than today.

Sweden was then a conformist society, the individual was a part of the collective managed by a Semi Socialistic Goverment with strong focus to control and define the best for the abidient Citizen. 

In some groups, something like an alergical reaction developed. These creative groups were searching for a different definition of; What was best for You.

The reaction ended up in a strive to express yourself and dare to be different ....like building a Hot Rod.....and a curiosity of the American dream. One of the first trigger or evidence for me was 16 pages in Tekniken Värld about Hot Rods, Customs and The American dream. Mind blowing at the time.



The Trigger. Teknikens Värld 1977

In the article you could read about the Pioneers in Swedish Hot Roding, the ones who built the first 1932 Roadster according to how it was done in US, in those days. The right parts the right stance.  The names of the pioneers were to become the guides for us, who were searching for ways in to Hot Rodding. 

The strength in this trigger was enormous. Instead of becoming a dentist like my father my focus turned towards the Automotive business and The Hobby. 

First car became a Ford Model A which my Father restored together with me,

32 Years later I started my 1932 Roadster with a Chrysler 354 Hemi, 
40 years later I participated in Land Speed racing at El Mirage  with our race car the 449 SSR Amazon.

Next Year 2018 we plan to race at Bonneville. 

Due to above You find Swedes who have found there way to L.A.  and we're as well busy being a part of the Hot Rod scene there. So when we rolled in at El Mirage with the SSR Amazon we ended up in a "Swedish (Scandinavian) Colony". 


Erik and Ruth unloads the 123, 29 Roadster.
Behind Erik's and Ruth's pit you see the Salt Slush Racing Amazon Pit.
Behind the Amazon you see Håkan Carlens Pit.


123 looks fast already standing still. Maybe not so Scandinavian.... 


Here's Ich as he takes a look. Ich worked by Volvo Cars in L.A. Volvo is kind of Swedish! 


This is Håkan Carlens, "Swede",  racer built originally by Roy Fjastad who had some Norwegian connections if I remember correctly.


We had a Volvo V90 Cross Country as support vehicle which worked just fine.












Thursday, September 21, 2017

Dirt, Dust & Dreams -A mirage experiance.

We're back. At least physically.
But we've left our soul in the desert.
How come?
Why?
Here's why;
The desert sun and the magic moon-a-like surface. 
The atmosphere and the amazing support from other racers and SCTA inspectors.  
The knowledge and knowhow from well known racers.  
For the easy going SCTA race administration attitude. 
For the energetic introduction to racing, sun, sand and all we needed to know.
 
For the exclusive tailgate sandwich dinner on the dirt.
For the medical man support that Kalle provided. Well...anyhow, it helped...somewhat...
 
For the cold Mirage at El Mirage. Good taste. Kept us cool.
For the relief when the boiling waiting was over and we were good to go.
For the peaceful hauling to the dusty race pit.
For the for sweat, the dust and spirit.
For the joined forces strong enough to get an Amazon on a Magnuson trailer. 
To see our racer get dirty and ready for the next step on a long journey.

 

 
 
 

 
 

I scream, You Scream, We all scream for Ice cream !

After our first Rookie Run by Anders It was time to celebrate !
What could be better than an Ice cream !

Like a sign from above suddenly the Ice cream man passed by in the desert.
You get a feeling for the serenity in the desert all accompanied by roaring engines.